Mörka ringar, gråa hår och djupa rynkor

_MG_9604-Edit

Mörka ringar, gråa hår, djupa rynkor…precis så känns det som jag ser ut just nu!

Jag är så fruktansvärt trött…vet varken ut eller in. Det började när jag slutade amma och sedan har det bara eskalerat. Självklart har jag pigga dagar också men just nu är de ganska så få. De senaste två veckorna har varit värst…Emil har precis börjat jobba 100%.

Imorgon är det måndag igen och jag har känt av ångesten. Tanken av att vara ensam med barnen känns överväldigande. Jag är verkligen inte den bästa versionen av mig själv just nu. Tålamodet är kort, jag orkar inte underhålla barnen, jag blir lätt ledsen…ja ni vet hur sömnen påverkar människan. Min plan för var dag är att klara mig till nästa måltid. Först siktar vi på frukost sedan mellanmål, lunch, mellanmål, middag och tillsist blickar vi mot kvällsmaten. Vi tycker alla om mat i denna familj och även om Melker låter som mest vid dessa tillställningar så brukar de vara njutelsefulla. Att få sitta tillsammans till bords kan vara bland de mest betydelsefulla stunderna under dagen. Tror verkligen på att samla hela familjen vid matbordet<3

Det kommer nog ta ett tag att komma ikapp med sömnen. Under lillemans tio månader har jag knappt fått en handfull nätter med sammanhängande sömn. Tillsammans med graviditeten har detta pågått i 16 månader. Jag älskar mina barn men de vet då hur man uppehåller sin mamma på ett mindre uppskattat sätt. I början av november kommer jag och mannen min trycka på pausknapparna för en helg. Då åker vi till Grebbestad för en avkopplande helg på hotell. I Grebbestad händer det inte så mycket under höst- och vinterhalvåret men just nu gör det oss ingenting. Vi kommer hålla oss på hotellet och sova, äta gott, bubbla i poolen, sova, bubbla i poolen…ja ni förstår vad jag menar. Just nu känns det så långt till november men jag försöker hålla lågan uppe…att längta efter något kan vara minst lika uppiggande som att faktiskt uppleva det.

Nu ska den här zombien till mamma gå och lägga sig. Hoppas på en bra natt som kommer leda till en bättre morgondag<3

Att förbereda lillemans rum för inflytt

LRM_EXPORT_20180819_152450.jpg

Jag ångrar verkligen att vi målade vitt i så många rum när vu byggde huset. Färgen håller dåligt, det blir fläckar direkt och gipsskivorna har spruckit runt fönstren på grund utav att huset rör sig. Detta har dock inte skett i de tapetserade rummen. Så…igår tapetserade jag och min mamma över den vita färgen i rummet som ska bli lillemans. Melkers inflytt till sitt eget rum känns både bra och dålig. Den innebär förhoppningsvis bättre sömn för oss alla samtidigt som jag inser att han växer och blir stor…bebistiden är SNART över.

När vi skulle bestämma färg och tapeter till vårt hus, #villabotevik, fastnade jag för kollektionen Linen från boråstapeter. Färgerna och så behagliga och linnestrukturen ger ett levande intryck. Då, för nästan två år sedan, ville jag tapetsera med kulören Jade. Det blev aldrig av men nu pryder den väggarna i Melkers rum så fint. Nyansen känns behaglig, hemtrevlig och rofylld…Melker kommer sova gott där.

Nu återstår bara att inreda rummet. Just nu har vi en…spjälsäng. Inte så mycket att inreda med men ni vet vad man säger…sakta men säkert. Rummet kommer prydas med mycket trä och andra lite mörkare kulörer för att bryta av de lite ljusare väggarna. Detta kommer bli så bra…jag längtar efter att se det färdigt.

LRM_EXPORT_20180819_152452.jpg

Första veckan avklarad

LRM_EXPORT_20180725_115046.jpg

Nu är det helg och jag får ha min älskling hemma igen<3

Under semester var jag ganska nervös och orolig inför att vardagen skulle komma igång igen. Inte så konstigt efter alla vakna nätter med lilleman som gjort mig smått ostabil om dagarna. Det är det värsta jag vet när jag är trött…då känner jag mig som en känslostorm redo att explodera när som helst. Att vara ensam hemma med den känslan i kroppen…det är hemskt.

Nu är i alla fall första veckan efter semestern avklarad och det har ändå gått ganska bra. Början av veckan var magisk. Jag hade mycket energi i kroppen och fick gjort massa. Jag hann fixa med huset samtidigt som jag lekte ovanligt mycket med barnen. Jag är inte precis en lektyp…det är något mannen brukar stå för. Under dagarna har jag känt mig utvilad och inte en enda pik från Storan har nått fram…ända tills idag. Idag har jag varit sååå trött. Lillebror har sovit dåligt de två senaste nätterna vilket gjort mig till den där känslostormen jag inte vill vara. Det har uppstått bråk flera gånger och de flesta gångerna har det handlat om städning. Har ni småttingar så rekommenderar jag verkligen att börja arbeta med den biten TIDIGT.

Man ska inte ta för givet att det är enkelt att vara hemma med barnen. Är det bara mina fördomar eller tänker folk “men ta dig samman nu…du går ju bara hemma medan din man jobbar”? Kanske det bara är mina fördomar men om det faktiskt finns någon som tänker så så ber jag dig att tänka om. Det är på många sätt underbart…men…det är slitsamt. Det går ALDRIG att koppla bort barnen…man är inne i leken dag som natt. Det värsta för mig är att jag inte får sova. Just nu vill jag bara hoppa framåt några månader. Kanske sover lillebror bättre då och jag får vara en bättre mamma<3. Det är faktiskt så…dagar som dessa känner jag mig som en dålig mamma. Mobilen åker upp för många gånger, storan sitter vid tv:n för länge, vi bråkar, jag skriker, storan skriker, tårarna rinner när barna lagt sig…ja ni förstår.

Nä vet ni vad…nu ska jag gå och sova. Kanske får jag må lite bättre imorgon<3

Hemodlad broccoli

LRM_EXPORT_20180816_211016.jpg

Jag visste inte att det skulle kännas så bra! Idag skördade vi de första grödorna från vår egen trädgård. Det blev inte så mycket men det viktigaste är inte mängden. Nä…det viktigaste är att barnen kan få gå i VÅR EGEN trädgård och njuta av saker som de själva varit med och odlat. “Vi behöver inte åka till affären och köpa jordgubbar till efterrätten”, “denna vecka kan vi äta vår egen potatis och inte Icas”…ja ni förstår vad jag menar.

Det absolut roligaste vi odlar och som höjer förväntan så in i bomben är broccolin. Det är sååå gott och sååå nyttigt. Analyser av de fyrtio populäraste grönsakerna och rotfrukterna i Sverige visar att broccolin ligger på topp 10 utav de mest näringsrika grönsakerna/rotfrukterna. Så glad att jag plockade på mig en påse med frön när jag var och handlade till pallkragarna. När jag stod där med påsen i handen kände jag mig lite osäker…”är det inte svårt att odla broccoli”? Nej…det är inte så svårt…bara man täcker plantorna med fibertyg. Gör du inte detta kommer de ätas upp av larver…det höll på att hända mina.

Nu har vi tagit det första toppskottet. Toppskotten kan egentligen bli större än detta men vi ville sätta fart på sidoskotten och då måste man plocka bort det översta tidigt. Jag måste också erkänna att jag blev lite nervös. Jag har läst att det är lätt att missa broccolin om man väntar för länge. Från den ena dagen till den andra kan buketterna nämligen vara överblommad och jag som är rookie vet inte riktigt hur de ska se ut när de är sådär “perfekta”.

Nu hoppas vi bara att de andra plantorna också levererar. Sedan vill vi gärna skörda MÅNGA sidoskott. När det gäller just detta så känns mängden lite viktigare…vi älskar broccoli i denna familj=D.

LRM_EXPORT_20180816_211046.jpg

Tror ni inte att jag brutit det där löftet?

LRM_EXPORT_20180728_103129.jpg

Och helt plötsligt blev det höst…bara sådär…från en dag till en annan.

Vi har verkligen haft en pangsommar…ibland lite för bra om ni frågar mig. Min farmor har alltid klagat på värmen och jag har som blivit lite irriterad på det och lovat mig själv att aldrig bli likadan. Men vet ni vad? Självklart har jag brutit det “löfte” jag gav mig själv för år och dár sedan. Nu sitter jag själv och säger “åh så varmt det är”, nä nu får det bli lite svalare”, om det ändå vore vinter”…haha, ja ni förstår vad jag menar. Ibland blir det inte som man tänkt sig. Men…jag tar det med ro och skrattar åt det.

Såhär i efterhand när det från en dag till en annan blivit höst så saknar jag ändå värmen. Jag är lite sådan som vill ha det som inte är eller det jag inte har…så dumt…bättre att njuta av nuet. Imorgon ska det bli lite varmare och då ska vi passa på att bada. Det har det blivit mycket av i sommar. Till och med badkrukan, alltså jag, har badat mycket. Tänk att det ska behöva bli 27 grader i vattnet för att det ska släppa, haha.

Nu hoppas jag på ett fint och lagom varmt september. För tre år sedan, när vi flyttade ner från Piteå, var just denna månad jätte fin. Då kunde vi fortfarande bada och solen värmde sådär skönt som den bara gör på våren och sensommaren.

Vi får se hur det blir men oavsett så ska jag försöka njuta och leva i nuet oavsett väder…det är verkligen något jag måste öva på och inte bara när det gäller vädret<3

LRM_EXPORT_20180728_103043.jpg

En ganska så stor önskan

LRM_EXPORT_20180812_220116.jpg

De tre senaste nätterna har jag, storan och lillebror sovit tillsammans…så otroligt mysigt. Storan har velat göra det länge men jag har skjutit fram det hela tiden på grund av lillebrors dåliga nattsömn…men…äntligen sover han hela nätter igenom. Nu ligger dessa två återigen inne i mitt och mannens sovrum…tänk att jag får dela säng med de bästa små guldklimparna.

Det är så vackert att se dem ligga där tillsammans och snusa. Sovande barn är alltid, av någon “okänd” anledningen, vackra men denna gång är det inte lugnet som är det vackra. Tänk två barn sovandes tillsammans som är syskon…syskonkärleken riktigt genomsyrar hela luften. Jag har länge velat se dem tillsammans på detta sätt men det är inte förens nu som min önskan gått i uppfyllelse. Jo faktiskt…det har varit en ganska så stor önskan. Kanske låter det lite löjligt men jag tycker bara att det är så vackert. Stor&liten, liten&stor, syster&bror, bror&syster…ovillkorlig kärlek!

Sista kvällen tillsammans

LRM_EXPORT_20180728_102929.jpg

Ikväll passar vi på att njuta…imorgon börjar Emil jobba heltid igen!

Detta är sista kvällen på denna underbara tid vi haft tillsammans sedan Melker föddes. Vi har verkligen spenderat sååå mycket tid tillsammans som familj. Den sjunde oktober gick Emil hem för att vara ledig 5 av 7 dagar i veckan…förstår ni vilken lyx. Jag känner mig faktiskt lite nervös för att spendera så mycket tid med barnen själv. Tänk om det blir strider dag ut och dag in? Tänk om jag flippar totalt på grund av trötthet? Det finns så många om och men…huvaligen…lite hurvens får jag av tanken. MEN…även om Emil varit hemma mycket så har jag ändå testat på livet som ensam hemmamamma förut. Ta bara gången han var i Frankrike. Han blev borta längre än planerat på grund av strejk och att han blev kvarglömd på hotellet de fick övernatta på. Stackarn var helt själv i Frankrike och skulle försöka ta sig hem . Tur att det inte var jag som blev kvarglömd…jag skulle fått värsta paniken! Mannen min tyckte mest det var trevligt att få träffa nya människor…typiskt honom, hihi!

Nu ska vi njuta av denna sista kväll. Har hittat en ny grej som vi diggar…hemmagjorda drinkar. Det har vi gjort mycket denna sommar…gott och lite extra hemmalyxigt. Kalla drinkar har också passat perfekt denna extremt varma sommar. Nu ska jag gå en trappa ner och förbereda lite myspys för mig och min bättre hälft innan vi kryper till kojs…helt plötsligt så är det inte så lämpligt att lägga sig klockan 01.00 längre!  Vardag…here we come!

Västkusten är bästkusten

LRM_EXPORT_20180801_103919.jpg

Igår spenderade vi en dag ute på bästkusten med min familj…familjen Nilsson. När vi planerade vår heldag så var önskemålen om aktivitere lite blandade…några ville bada och sola medan jag och Emil mest ville göra saker som barnen skulle tycka om. Ni vet ju vad man säger…glada barn är glada föräldrar, hihi! Så…efter många vändor av tänkande så bestämde vi oss för att åka till Lysekil.

Lysekil är en välkomnande stad för både stora och små…det finns saker att göra för båda parterna. Vi besökte bland annat havets hus vilket fokuserar på de yngre men också uppskattas av de äldre…jag menar…vilken vuxen tycker inte om att se bläckfiskar och stora krabbor? Nä…det är ju inget man ser i det vardagliga livet precis. Där inne sprang Storan runt och tjöt av glädje. Samtidigt var det en liten skräckblandad förtjusning när de stora kattfiskarna kom simmandes mot henne…då backade hon snabbt bort från glaset. Även Melker tyckte att det var roligt. Fiskarna var så stora och han kunde komma nära dem…de gick inte att missa.

LRM_EXPORT_20180801_103954.jpg

Att krypa i en tunnel med vatten på båda sidorna…spännande.

LRM_EXPORT_20180801_103905.jpg

Det fanns så mycket att se…stort, smått, färgglatt, grått!

LRM_EXPORT_20180801_103931.jpg

Mina föräldrar och min syster tyckte att det var viktigt med sol och bad. Jag var inte alls lika pepp på grund av barnens välmående. Jag menar…det skulle bli sommarens varmaste dag! Finns det ens skugga på kuststränderna? Vi gick ner till stranden och där…ja där löste sig allt på bästa sätt. Vi fick tag i en av de tre skuggplasterna som fanns…yihoo! Det skulle inte heller bli problem med att underhålla barnen. De är ju inte alls vana vid havet så jag tänkte att de kanske inte skulle vara så peppade på att bada på grund av alla snäckor, tång o.s.v. Stället visade sig dock vara mycket barnvänligt…de hade städat hela stranden och badområdet. På stranden fanns också en kiosk så när vi tyckte att Storan behövde vila från vattnet så satt vi en lång stund och åt glass…mums!

LRM_EXPORT_20180801_104116.jpg

Lillebror är ute och plöjer i vattnet

LRM_EXPORT_20180801_104020.jpg

Stora som små tyckte om att bada igår!

LRM_EXPORT_20180731_230304.jpg

Det var långgrunt vilket passade Storan utmärkt. Även om hon blivit så mycket modigare så passade det henne bättre, hihi!

LRM_EXPORT_20180801_104147.jpg

Efter en lång men positiv dag så var vi alla tröttade när vi landade hemma. Innan vi åkte hade jag mina farhågor men det visade sig att jag oroat mig i onödan…i alla fall när det gäller denna kuststad. Vi kan verkligen rekommendera att åka till Lysekil…från en barnfamilj till en annan<3

Kramar från mig till er<3

Hur hade vi klarat oss?

LRM_EXPORT_20180728_103202.jpg

Hur hade vi klarat oss i denna värme om vi inte bott två minuter från boteredssjön? Eller snarare…hur hade barnen klarat sig?

Att bo två minuter från vatten har sina fördelar…på många sätt! Det är inget projekt att ta sig till vattnet, vi behöver inte trängas, vi har bara de närmsta i familjen att ta hänsyn till och sedan det bästa såklart…vi kan bada flera gånger om dagen utan att behöva bo på stranden.

Tänk bara…vi vaknar, äter frukost, går och badar, äter lunch, går och badar, tittar på tv, äter middag, badar, äter kvällsmat och sover. Barnen behöver verkligen många dopp när det är så varmt…jag märker att de har ont av denna hetta. Humöret är inte på dopp, aptiten är inte alltid den bästa, de har svårt att somna på kvällen och de är konstant klibbiga. Ni vet det där halsvecket som blir på småbarn? Det är konstant smutsigt på lillebror…vi får torka hela tiden.

Förutom att sjön är bra för överhettade barn så är det också lärorikt på många sätt. Storasyster har varit väldigt avvaktande gällande vattnet men nu tror jag att hon är mer fisk än människa. Tack vare det grymma badvädret har hon blivit så modig. Hon simmar med armpuffar, flyter med badringen och vågar sig längre och längre ut. Kanske lär hon sig simma utan puffar nästa sommar? Det vill säga om det blir en badsommar då också. Lillebror blir också modigare och modigare. Först tyckte han att det var väldigt obehagligt men nu plöjer han igenom vattnet på sina knän och händer. Skulle vi inte stoppa honom skulle han tillslut behöva en dykardräkt. Han bryr sig inte ens om vattnet kommer ända upp till munnen…han ger inte ett ljud ifrån sig. Vet egentligen inte vad jag tycker om det…vill jag behöva springa efter en badtokig son varje gång vi är hos svärföräldrarna? Haha…ja det blir nog bra det också…snart är det vinter igen och det här med att bada blir inte lika påtagligt.

Tur har vi i alla fall som bor som vi gör…det förenklar vårt liv som småbarnsföräldrar så oerhört mycket…jag är verkligen tacksam<3

LRM_EXPORT_20180728_103140.jpgLRM_EXPORT_20180728_103544.jpgLRM_EXPORT_20180728_103215.jpg

Long time no see

LRM_EXPORT_20180724_203515.jpg

Livet går vecka efter vecka! Nyfödd är redan nio månader och blir tio om bara någon vecka…hur gick det till? Med sömnlösa nätter och intensiva dagar så har mina egna intressen fallit i glömska…bland annat detta…bloggen! De korta stunder jag varit “fri” från mammasjuka barn har jag lagt på att göra…ingenting. Det har blivit mycket serier, soffhäng och, vid enstaka tillfällen, lite musicerande. När jag ser de som har fler barn än tre så tänker jag ibland…hur får de livet att gå ihop? Det är i alla fall så jag tänker nu. Mina mamma-super-krafter har helt plötsligt bytts ut mot…ligga-på-sofflocket-krafter! Men vad gör det att jag är trött och endast orkar med mina underbara guldklimpar. Jag menar…de är ju små under en sådan kort tid. Typ imorgon kommer de vara tonåringar med finnar som undrar om både det ena och det andra. Självklart kan jag känna mig less ibland men det är väl bara mänskligt<3 eller vad säger ni?

Nu när det är sommar känns allt i alla fall mycket lättare. Både jag och mannen är hemma, vi behöver inte krångla med varmkläder, det är bad, mat, bad, mat…ja ni förstår. Att sedan krypa upp i en solstol under ett fruktträd…det är toppen under dessa medelhavsdagar. Några som också verkat trivas bra i denna värme är de små skogsrubinerna. Vi har plockat hallon och fryst in, plockat för att ha till frukost…ja till allt. Det finns så mycket vilda bär nu och de är så stora och fina. Vilken lycka för barnen att bara kunna gå utanför dörren och plocka munnarna fulla<3

Förresten har ni sett min nya header. Fotar gör jag i alla fall…om än lite mindre än vad jag gjort förut!