Nu är det dags att dela med sig av en hemlighet som jag och Emil burit på i snart 16 veckor. Det är en hemlighet som är svår att hålla hemlig eftersom man så gärna vill berätta den för alla så fort man bara kan. Nu känns det väldigt skönt att göra det offentligt och kunna prata om det med alla nära och kära. Vår hemlighet är vi ska bli föräldrar i början av Januari till en underbar liten skatt som vi redan älskar så mycket. Det är en fantastisk känsla att veta att jag och Emil tillsammans skapat en människa som just nu har sitt hem inuti mig. Det är inte förens nu som vi förstår vilket mirakel det är. Det är ett mirakel att kunna bli gravid, att ett litet frö blir ett barn, att min kropp klarar av alla de påfrestningar som den just nu utsätts för. Det känns helt fantastiskt.

För fem veckor sedan var i på ett ultraljud och fick se vårt älskade barn. Jag började gråta av lycka och Emil log ett brett leende som gick från det ena örat till det andra. Då var barnet 11 veckor och det var så häftigt att se att det redan såg ut som en människa med två ben , två armar, mage, huvud och näsa. Jag längtar så till nästa ultraljud, tänk hur mycket barnet har växt tills dess. Om barnet såg ut som en människa vid 11 veckor tänk då hur mycket som hänt till vecka 18=).

Det känns så roligt att få skriva om min graviditet här. Det blir som en liten dagbok som jag kan kan gå tillbaka och läsa i och som jag sedan kan visa för vårt barn när det blir äldre=). Ta nu hand om er och njut av denna dag, det ska jag göra;)