Idag är det en mys-mysig dag här uppe i norr. Jo jag har faktiskt längtat lite efter en regnig dag då man bara kan vara inne och göra vad man vill. Man behöver inte känna någon stress att “man bara måste gå ut” för att det är fint väder=). Idag kunde jag unna mig att ligga kvar några extra kvarter i sängen bredvid min man och lyssna på regnet som smattrade mot fönstret. Det är så mysigt att bara ligga där, lyssna och prata och njuta av lugnet. När vi låg där började Emil sjunga och detta hörde barnet. Det började sparka och leva om inne i magen och när Emil slutade sjunga så slutade det sparka och när tonerna ljöd igen så satte också barnet fart. Jag fick tårar i ögon för det var så vackert när de pratade med varandra. Barnet känner igen våra röster och knyter ann till oss mer och mer. Jag älskar dig lilla barn<3

Jag älskar dig Emil. Vilken resa vi gjort och vad mycket som väntar på oss<3