Vet ni? Idag tog Mini-Henrikson sina första steg! Hon var ungefär lika graciösa som en balettdansös som fått sina skor hopsnörda. MEN, gissa om jag är mallig för dottern min. Det är jag alltid men jag måste säga att det känns lite extra i mammahjärtat idag.

Tänk att jag de första månaderna tyckte att det var så jobbigt för varje framsteg som gjordes. Nu tycker jag att det är helt fantastiskt när mini lär sig något nytt. Antar att jag funnit mig i att att tiden faktiskt går fort och att bebisar växer fort.

Nu är det inte långt kvar tills vi är ute och promenerar tillsammans hand i hand hela familjen Henrikson.