Jag har aldrig gett något nyårslöfte i hela mitt liv. För mig har denna “sed” alltid känts lite löjlig. Jag har alltid tänkt “varför ska jag ge ett löfte som jag ändå aldrig kommer kunna hålla”?. Det har heller aldrig funnits något som är värt att ge som löfte.

Nu känner jag ändå att det är min tur att ge sig in i leken! Varför har jag helt plötsligt ändrat mig? Jo, för jag har blivit mamma! Det nyårslöfte jag kommer ge är också viktigt för mini-Henrikson.

Så som de flesta andra människor så ser jag saker hos mig själv som jag inte tycker om. Bristerna är många och listan kan göras lång. Samtidigt så vet jag att jag är alldeles för hård mot mig själv. Det jag ser hos mig själv är i de flesta fall hjärnspöken.

Mitt nyårslöfte är helt enkelt att arbeta med att tycka om mig själv för den jag är. Jag måste vinna över de där elaka hjärnspökena. Detta gör jag inte bara för min skull utan också för min dotters. Om jag hela tiden matar mig själv med att jag borde vara på ett visst sätt, se ut på ett visst sätt och musicera på ett visst sätt för att passa in så kommer det helt säkert påverka lillan.

Jag vet att jag inte kan skydda mini-Henrikson från allt. Så som jag har påverkats av dagens ideal så kommer säkert också mini att påverkas. MEN jag ska göra allt för att hon ska tycka om sig själv. Jag tror att ett litet steg i rätt riktigt är att jag börjar arbete på min egen självkänsla!