Häromdagen, efter att pappa hämtat upp mig i Skellefteå och vi var påväg ned till i Ö-vik, så stannade vi till i ett litet samhälle för att handla mat. Jag och mini-Henrikson skojade med varandra och hade det rolig. Vi fortsatte busa i kassan och folk tittade på oss med ett leende på läpparna. Bakom oss stod en man som också log. Han började prata med oss och mini. Han undrade hur gammal hon var, berättade att han hade en son på 4 år och sa att de skulle vara det perfekta paret och skämtade om att deras ålder i framtiden inte skulle vara så stor. När han fortsatte prata och gulla med dottern blev jag illa till mods. Det kändes inte bra och jag ville bara komma därifrån. Till råga på allt såg jag att hans “byxor” inte såg helt…..normala ut! Då tog jag dottern på armen och gick till bilen och satte oss.

Under ett längre tag har jag funderat på vad jag tycker om att låta mini-Henrikson vara naken på offentlig strand med mycket folk. Jag har dividerat fram och tillbaka utan att komma fram till något svar. Å ena sidan vill jag inte behöva klä på en minimänniska badkläder å andra sidan så vet jag inte vad det är för folk på stranden. Efter denna upplevelse så känner jag att jag fått svar på denna fråga. När vi badar på stränder med mycket folk så kommer mini få ha baddräkt på sig. På mindre offentliga platser får hon gå med baken bar som jag vill att hon ska kunna göra. Kanske är jag en överbeskyddande mamma? Kanske tolkade jag händelsen fel? Jag känner ändå att jag hellre är lite försiktigare. Hur tänker ni kring detta? Har ni varit med om något obehagligt med era barn och andra människor?