Hur är det egentligen för mannen när kvinnan är gravid? Vi vet att det är jobbigt för kvinnan att föda men hur känns det för partnern som står bredvid? Hur är det att bli och växa in i rollen som pappa?

Jag vet precis hur det är att vara gravid, hur smärtsamt det är att föda och hur det är att bli och växa in i rollen som mamma. Jag vet däremot inte hur mannen min upplevt resan från att jag berättade om graviditeten tills nu när mini-Henrikson snart är 15 månader? Självklart har vi pratat om vår “förstabarnetresa” många gånger men våra samtal slutar ganska ofta med att jag säger “men hur kan du känna så? Sedan kommer jag på att jag haft ett försprång på mannen min från första början! Jag fick lära känna vårt barn nio månader innan honom, jag fick förmånen att föda vår dotter och amma henne. Maken fick “bara” helt plötsligt en bebis i famnen att ta hand om. Jag tror att resan att bli mamma oftast är lättare eftersom starka band knyts så tidigt.

Det pratas inte så ofta om männen och deras känslor. Under graviditeten är det mamman som är fokus och likaså är det efter graviditeten. Så var det i alla fall för oss. På vårt samtal om förlossningen och den första tiden som föräldrar var det bara min hälsa som stod i fokus. Fick min man en endaste fråga? Nej. Jag tycker det är ganska illa att männen hamnar i skymundan. Själv skulle jag verkligen vilja veta mer om deras känslor. Förutom att prata med min man läser jag bloggen Trilogin. Här skriver en nybliven trillingpappa öppet och ärligt om sina pappatankar. Ingen försköning eller försök att enbart visa den glammiga delen av föräldraskapet. Nej, han skriver också om den tuffa biten. Tycker att det är fantastiskt att läsa bland annat för att jag känner igen min egen man i hans tankar. Han lär mig mycket om hur det är att vara pappa!