DSC_0014

Känner mig just nu väldigt känslosam. Ena stunden är jag gråtfärdig av lycka och nästa rinner tårarna på grund av oro. Ni kanske märker att mina känslor flödar? Känner att jag just nu har en tendens att skriva med och om mina känslor här på bloggen. Ni får med andra ord ta del av mina mammatankar mer än vad ni någonsin gjort. Idag hade jag egentligen tänkt dela med mig av hur man lätt kan göra en söt rosett att sätta i håret på sin mini. Men, när jag placerade mig vid datorn hade jag verkligen inget lust att skriva om det längre. Jag ändrade mig när jag fick se bilderna på mini som jag tog igår. Just nu vill jag bara uttrycka hur vacker jag tycker att hon är. Det finns verkligen ingen sötare liten miniperson än min lilla guldklimp. Hennes ögon är klarblå, huden är mjölkvit och len som en persika, händerna och fötterna är sådär oförstörda som de bara kan vara på ett barn. Om mini hade haft svart hårt hade jag kallat henne för snövit. Hon är sådär perfekt som alla disneyprinsessorna är. Nog är hon min lilla disneyprinsessa…hon är lika vacker som en och strålar lika mycket av glädje och kärlek. Tänk att man kan älska någon så mycket! Det är verkligen fascinerande.

Hoppas snart att jag blir lite mer stabil med mina känslor. Det är fantastiskt med topparna men när dalarna kommer är det inte lika roligt. Och nej, jag är inte gravid. Jag är bara en väldigt känslosam person. Tur att mannen min är stabilare. Hade vi båda varit så känslosamma som jag är så hade det blivit väldigt intressant. Kanske är det lite kvinnligt också? Har vi lättare för att oroa oss eller handlar det om att vi har lättare att visa känslor? Vad tror ni? Mina känslor må vara överväldigande ibland men utan dem hade det inte varit jag. Jag är stolt och tacksam över att vara den jag är. Mina känslor är många gånger min styrka.

DSC_0020

DSC_0048

DSC_0026DSC_0013