Idag hände något som jag grämer mig över…känner mig ungefär som den sämsta mamman. Det har varit super bra väder idag…ett riktigt “ligga och plaska i sjön hela dagen” väder. Vi tänkte därför att det skulle vara skönt för lilla mini att svalka sig lite. I alla fall att leka med sin nya vattenkanna alldeles intill stranden. Jag som är en riktig badkruka gjorde henne sällskap medan pappan simmade ut i sjön. Vi hade de så trevligt ända tills jag och pappan, som kommit tillbaka från sin simtur, tog med mini ut på djupare vatten. Med djupare vatten menar jag djupare för mini såklart. Alltså så att det nådde upp till låren istället för anklarna. Hon tyckte att det var jätte roligt men fick lite hurvens eftersom vattnet blev lite kallare längre ut. Vi skojade och skrattade med varandra men så plösligt hände det som inte fick hända. Vi tittade upp en hundradels sekund och när vi tittade ned igen låg mini på mage med ansiktet under vattnet. Jag hann inte reagera så hade jag plockat upp henne igen. Hon frustade och gnällde lite men lugnade sig snabbt när hon fick sitta i min famn. Jag blev så ledsen och orolig men när mini slappnade av så blev jag också lugn. Det varande dock inte så länge…helt plötsligt kom jag på det där som jag läst om i tidningen. Barn kan faktiskt torrdrunkna! Varför ska man skriva om allt möjligt som bara skrämmer upp föräldrar? Ibland tycker jag faktiskt att det är lite onödigt. Jag har då överlevt utan att mina föräldrar fått höra om torrdrunkning! Såklart blev jag sådär orolig igen som en mamma kan bli. Det är antagligen ingen fara…jag fick upp henne direkt och vem har inte fått en kallsup? Usch och fy vad hemsk…det får ALDRIG hända igen!