För var morgon som går blir det allt kallare. Under förskolans första utelek har jag den senaste veckan alltid haft på mig både tröja och jacka. Någon morgon har jag till och med tänkt…”kanske borde jag ta med höstjackan imorgon”. Jo…nu är hösten verkligen nära…men…än så länge kan vi faktiskt få fortsätta att njuta av sol och värme under eftermiddagstimmarna. Jag är så tacksam för det otroligt vackra vädret. Nu är vi mest ute hela tiden…både på jobbet och när jag kommer hem. Jag har till och med blivit tillsagt av de söta barnen på förskolan där jag jobbar att jag faktiskt borde använda solskyddsfaktor när jag är ute…”du är ju så röd i ansiktet”. Haha, de är så fantastiskt underbara de små. De kläcker sååå många roliga kommentarer, hihi!

Dagens äventyr gick i cykelns tecken. Farfar A har precis köpt en finfin hjälm och cykelstol till lillfian. Hon verkligen älskar att sitta i stolen och kika sig omkring och när vi trampar lite fortare…ja då hörs ett glädjetjut. När hon älskar det så mycket…vad passar då bättre än att ta cykeln till Vänern och sitta och titta på alla båtar och njuta av de sista solglimtarna. Jo…Mini blev lite rastlös ett tag där på bryggan men när det kom ett helt gäng med personer som paddlade kajak så vinkade hon för glatta livet. Lika var det när vi mötte någon med cykeln…hon delade glatt ut sina “hej” och vinkade så fint där hon satt. Min lilla plutt är så duktig…tror faktiskt att det kan betyda mycket för många fastän hon är så liten.

Efter denna härliga eftermiddag känner jag mig helt varm i hjärtat av lycka. Tänk att få ta tillvara på det sista av sommaren på detta sätt…att vara ute och njuta av naturen tillsammans med familjen. Känner mig så tacksam och ödmjuk…jag har det verkligen bra<3