Idag har jag träffat en väldigt underbar mamma, mannen i hennes liv och deras två små söta döttrar. Det var faktiskt vårt första möte och jag måste erkänna att jag var lite smått nervös när jag plingade på dörren. Men vet ni…jag behövde verkligen inte vara nervös för när dörren öppnades så möttes jag av det mest välkomnande leendet. Mamma S har verkligen ett vackert leende och det smittar av sig vill jag lova. Mina darrande nervositetsläppar byttes helt plötsligt ut mot ett jätteleende.

Man skulle kunna tänka sig att första daten kunde bli lite smått stelt men så blev det verkligen inte. Vi skrattade, pratade, skrattade, pratade och höll koll på våra små yrväder såklart. Oj vad de tjoade och tjimmade…det riktigt skakade i de stackars trumhinnorna när de satte igång. Lite gnäll fick vi också höra såklart…speciellt när munkarna och chokladbollarna ställdes fram på bordet. Ja då var de inte nådiga de små godisgrisarna. Att se men inte få kan vara väldigt svårt när man är liten, hihi!

Jag är så otroligt glad för denna dagen och att jag får lära känna dig S. Du ska veta att jag verkligen trivdes i ditt sällskap. Att äta tacos tillsammans, att prata om allt mellan himmel och jord, att gå på promenad, att leka med de små på lekparken och att proppa sig full med gófika…jag och Mini hade verkligen inte kunnat göra något bättre idag. Nu hoppas jag att det inte dröjer så länge till nästa gång…tur att vi ändå bor såpas nära varandra.