Igår hade jag en sådan bra plan. Den började sååå bra men slutade i liten av en katastrof!

Igår eftermiddag fick jag en sådan lust att packa picknickkorgen och, tillsammans med lilla familjen, ge mig ut på ett litet miniäventyr. Jag gjorde i ordning salamismörgåsar, blandade rabarbersaft, tog fram hallon och vispade grädde. Mannen min stod för att baka kladdkaka som jag under dagen varit så otroligt sugen på. När allt var klart packade jag ner allt i finkorgen och så begav vi oss ut. Vi gick inte så långt…vi var ju så sugna på allt gott, hihi. Faktiskt så var vi framme vid vårt mål redan efter tre minuter.

Vi packade upp alla saker och så satte vi oss ned för att bara njuta och ha det bra. Jag njöt i ungefär fem minuter och sedan byttes den härliga känslan ut mot…en mindre rolig känsla. På benet såg jag små, små prickar som verkade röra sig. Jag plockade upp en prick och såg till min förfäran att det var en bebisfästing jag höll i min hand. På benet räknade jag ända upp till 8 stycken. Malva hade 6 bebisar på sig och Emil 12. Ja jag säger då det…hemskt, hemskt,hemskt. Det gick ju knappt att se dem. Vi plockade snabbt ihop allt (utan att ha rört kladdkakan), stapplade ned mot huset igen och slängde oss in i duschen.

Jag hade verkligen sett fram emot vår utflykt och hade fixat och donat. Det blev inte riktigt som jag hade tänkt mig…MEN…efter duschen fick vi avnjuta picknickfikat ute på altanen. Det var faktiskt inte så dåligt det heller. Det viktigaste var att jag fick avnjuta den med familjen<3

DSC_0180