Efter mängder med värme och solsken så har nu hösten infunnit sig på riktigt. För mig infann sig denna känsla i början av veckan. Nu när jag kliver utanför dörren biter det råa, blåsiga och kalla vädret tag i mig. Regnet som lyst med sin frånvaro under en längre tid bidrar än mer med denna höstkänsla. Jag är dock ganska glad för dessa vattendroppar som faller ned från himlen. Nu frodas nämligen vår gräsmatta och den blir allt mer grön. Visst låter det skumt…ja menar…nu är det ju höst.

Jag sitter vid datorn och blickar ibland ut över sjön. Små ringar bildas i vattnet av regndropparna som faller. I bakgrunden hör jag Mini sjunga “blinka lilla stjärna där”. Mitt hjärta blir helt varm och lyckan sköljer över mig. Morgonen var inte lika lugn. Då blev jag väckt klockan sex av min lilla godbit. Jag var yrvaken, trött och kände…detta är ingen bra start på dagen. Jag försökte få liten att somna om men hon vägrade. Jag blev arg som ett bi och det hela slutade med tårar från både stor och liten. När stormen hade lagt sig kramades vi och somnade med armarna om varandra. Efter flera timmar vaknade vi igen…då var klockan halv elva. Nu känns dagen som vanligt igen. Den började dåligt men har nu vänt till något gott.

Ibland blir jag frustrerad på mig själv och min familj men jag skulle aldrig vilja leva på något annat sätt. Familjen är mitt allt<3