Ojoj så tiden går…lillebror blir redan fyra månader imorgon. Under dessa fyra månader har jag nog bara gjort tre-fyra inlägg här. Vissa kanske skulle känt stress över det men jag la det åt sidan utan att känna något speciellt. Det har varit skönt att få fokusera på barnen och det har de behövt. Storasyster behöver veta att jag prioriterar henne när jag inte är med lillebror och lillebror…ja han behöver mig mest hela tiden. Nu har vi dock kommit in i rutinen så nu känns det som det är rätt tid att ta upp “eleonorslillakrypin” igen. Och vet ni vad…jag har längtat. Några av er har hängt med mig på instagram medan vissa kanske inte alls vet hur vi haft det det senaste så därför får första inlägget bli en liten uppdatering.

Efter jul åkte vi upp till Piteå för att fira nyår. Vi åkte nattåg vilket var en väldigt stor upplevelse för Storan. Vi hade med myskvällsmat och godis som vi åt innan läggdags. Att sedan sova på tåget…wow. Tidigt vaknade hon och då var det plötsligt JÄTTE mycket snö ute. För min del var det lite krångligare. Inte jätte roligt att sitta halvböjd i sovkupén och amma en grinig kille. Men…i det stora hela gick resan väldigt bra. Väl uppe i Piteå blev vi behandlade som kungligheter. Våra vänner skämde verkligen bort oss. Vi var där i sex nätter om jag inte mins fel. När vi skulle bege oss hemåt igen ville inte barnen skiljas åt. De hade så roligt tillsammans. De lekte inne, tränade tillsammans med oss vuxna, åkte pulka i många minusgrader, badade på badhuset och bara skrattade och skrattade. Att det funkade så bra mellan dem känns guld värt<3

Bara någon vecka efter att vi kom hem var det dags att fira vår fyraåring. Jag kan inte förstå att det gått så fort…min stora, stora tjej<3. Dagen var fylld av massa glädje. På morgonen fick hon frukost på sängen och med oss hade vi ett stort paket. Dockan som låg i det har fått namnet Hello Kitty, hihi! Vid lunchtid kom sex vänner på flamingokalas. Det bjöds på våfflor med goda tillbehör och efter det lekte vi leker för att sedan äta en liten cupcake. Det sista som hände var fiskedammen. Det var dock lite konstiga fiskar där…en liknade pappa E:s kallsonger, hihi! På kvällen kom familjen för att fira och det serverades då köttbullar och  glass enligt Storans önskemål.

När det var dags att sova hade vi en mycket nöjd och trött tjej i sängen. Det tog inte lång stund så hade hennes små blå slocknat<3

Just nu håller vi på att göra iordning i barnens lekrum. Äntligen säger jag bara…så tråkigt och oinspirerande för barnen när allt ligger huller om buller. I rummet kommer vi ha tre olika hörnor…djungelhörnan, kökshörnan och pysselhörnan. Utöver detta kommer rummet ha lite annat smått och gott att leka med. Nu i veckan ska jag försöka snickra ihop en cafédisk till kökshörnan. Bra med mer förvaring och få det lite mer verkligt med servering.

Jag och lillebror tränar tillsammans. Han hjälper mig och jag hjälper honom. Tänk att det kan vara så tungt att använda lilleman som vikt. Det är klart…han väger väl cirka 7 kg nu vilket är ganska tungt för min otränad kropp. Jag har hittat pass på youtube som jag följer och som är sååå bra. Sök på Ashley Conrad och följ hennes 40 dagars schema.

Ser ni så stark vår lille M är. Han älskar att stå men har dock ingen tanke på att rulla runt. Just nu tränar vi genom att lägga honom i lite nedförsbacke. Tänkte att han kanske kan komma på själva grejen då, hihi. Förutom detta tränar vi på att sitta, stå och snart får han börja träna på att äta. Han har faktiskt fått smaka lite banan redan och det verkade väldigt omtyckt. På Torsdag ska vi köpa gröt och sedan ska jag göra små iskuber med lite smått och gott som INTE är sött. Att börja med banan och gröt kanske inte är det bästa. De flesta barn ÄLSKAR sött så jag börjar också med det svårare först… GRÖNSAKER.

 Det största nu är att lillebror sover så dåligt på nätterna. Det började ganska direkt vi kom hem från norr. Egentligen vet jag inte om HAN sover dåligt men jag vaknar minst 1 gång i timmen av att han gråter och vill komma nära. Han ligger vid bröstet hela natten just nu och jag får lite panik av det. Amningen känns inte så mysig nu om jag ska vara ärlig. Att jag inte får sova påverkar mig väldigt negativt. Tro mig…jag är inte så rolig att vara med när jag är trött…arg, arg, arg hela tiden. Jag tappar humöret lätt och det går alltid ut över de jag älskar mest…det är hemskt. Vi får se när det vänder. Det är bara att köra på och hoppas på det bästa<3

Nu ropar lilleman efter mig…bäst att komma till undsättning. Kram på er alla<3