Jag tyckte att det var lite för bra för att vara sant

Igår somnade minimannen klockan åtta och jag behövde inte gör mer än att lägga ner honom i sängen så hade de små blå slutits. Jag tänkte att “ja nu vänder det”…nej , nej, nej så fel man kan ha. Tre timmar senare vaknar han till, börjar gnälla och när jag lyfte upp honom bränns han mot mina armar…”åh nej…febern har kommit på besök”. Jag tog tempen och mycket riktigt…39.8. Egentligen ska man uppsöka barnläkaren när de små har så mycket feber men han åt som vanligt så jag tänkte att det var bättre att avvakta och ringa bvc på morgonen. Han fick en supp i rumpan och efter det höll sig febern under 39 grader.

På morgonen pratade jag med vår bvc-sköterska och hon sa att jag skulle se till att han åt och att vi vid behov skulle ge alvedon. Blir det värre åker vi in annars ringer hon under morgondagen och kollar läget.

Just nu är det stabilt. Han äter, sover, äter…och sover. Vi kör på en riktig mysdag i sängen både han och jag. Just nu vill vi bara vara nära varandra. Det är bra för både lille- och storhjärtat<3