Vet ni att…jag är verkligen ingen lekmamma. Jag är så otroligt dålig på att leka och ibland skäms jag över det….jag får verkligen dåligt samvete. Storan försöker hela tiden få med mig…det slutar antingen med att jag säger att “jag har inte tid just nu” eller att hon efter en stund av gemensam lek går till pappa E och vill leka för att jag är så tråkig, haha! Jag är verkligen som ett barn som sitter i skolbänken när det gäller detta…min koncentrationsförmåga varar ungefär i 20 minuter!

Jag tycker istället om göra lugna saker tillsammans med barnen som inkluderar närhet och fina samtal. Jag älskar att bada tillsammans med barnen. Då är leken lite lagom hetsig och vi får tid till att prata. Jag tycker också om att dricka te med storan efter förskolan. Då pratar vi om hur dagen varit och vad vi ska göra när pappa kommer hem. Att läsa böcker är en favorit. Att ha barnen nära, i famnen, och läsa om olika äventyr är så tillfredsställande. Jo…jag är en lugn människa och det behöver inte hända så mycket för att jag ska vara nöjd. Det viktigaste är att jag får ha dem nära. Mitt kärleksspråk är närhet.

Tur att jag och mannen min är så olika. Emil är snarare så att han absolut inte bara kan sitta stilla när han är själv med barnen…då hittar de alltid på massa äventyr. De är ute och cyklar, går i skogen, åker pulka, går till lekplatsen, åker till gamlingarna…you name it.  Just nu är han storans absoluta lekfavorit…de hittar på så mycket äventyr  tillsammans. Jag är däremot favoriten på kvällen vid nattningarna. Vi har våra olika roller och de är så tydliga. Inte bara för oss utan också för barnen. Vill barnen ha närhet eller bli tröstade brukar de komma till mig och när de vill ha roligt och hitta på saker kommer de till Emil! Jag är så tacksam för att jag har mannen vid min sida…hur skulle jag kunna ge allt det som barnen behöver själv? Jag skulle aldrig klara det…jag har mina styrkor och svagheter och Emil har sina. Tillsammans är vi den bästa föräldern<3

Pst…än så länge hänger jag med i lillemans lektempo i alla fall. När han väl leker och inte bara går och drar i lådor så är han så stillsam så. Han kan få mitt hjärta att kännas lite lättare…lite kan jag leka i alla fall, haha!