I måndags fyllde vår lillkille år…vår lillkille som numera är två år och en stolt storebror. Det är lite smått läskigt att tiden går så fort men jag måste nog ändå säga att jag tycker det är mer häftigt att se hur han utvecklas. Tänk att han för två år sedan bara var ett litet knyte som förlitade sig helt på mig och Emil. Det gör han fortfarande men på ett annat sätt. Nu är han ändå en lite pojke med en egen personlighet och egna intressen.
På tal om intressen…Melker ÄLSKAR traktorer. Allt började när han fick åka farfars röda traktor för första gången…efter det var han helt såld. Nu ser han dem överallt och så fort vi kommer till farmor och farfar går han ner till garaget för att krama och pussa hans stora kärlek. SÅ…till Melkers kalas så kunde jag inget annat än att göra en traktortårta. Det tog sin lilla tid att få till den och mot slutet så tänkte jag…ALDRIG MER IGEN. Varför gör jag alltid saker som jag aldrig tidigare testat…tja det är ju ganska roligt, hihi? Trots mitt dåliga kunnande och de fyra små nyfikna händerna som ville hjälpa till så blev det ganska bra. Det viktigaste var i alla fall att Melker blev nöjd. Han tittade på den med stora ögon och sa “TAKTOJ“!
This week we celebrated our little guy’s birthday…our little guy who is now two years old and a proud big brother. It’s a little bit scary that time goes by so fast, but I still have to say that I think it’s more cool to see how this little human develops. Two years ago he was just a little baby who completely relied on me and Emil. Well…he still does, but in a different way. He is still a little boy but he now has his own personality and his own interests.
Speaking of interests…Melker LOVES tractors. It all started when he got to ride Grandpa’s red tractor for the first time…after that he was completely sold. Now he sees them everywhere and as soon as we get to Grandma and Grandpa he goes down to the garage to hug and kiss the love of his life. SO…to Melkers birthday party, I could do nothing but make a tractor cake. It took a little while to finish it and towards the end I thought…NEVER AGAIN. Why do I always do things I’ve never tried before…well, because I love to do it, hihi! Despite my poor knowledge and the four little curious hands that wanted to help, it turned out pretty good. In any case, the most important thing was that Melker was satisfied. He looked at it with big eyes and said “Tactoj”!