Denna dag ligger mig extra varmt om hjärtat…idag är det morsdag❤️ Innan jag fick barn trodde jag att denna dag handlade om att skämma bort mamman. Att hon inte skulle behöva lyfta ett finger på hela dagen, att hon skulle få presenter och att barnen skulle uppföra sig lite extra bra. Självklart är det roligt att få presenter, bli uppmuntrad, äta gott och bli bortskämd men för mig handlar morsdag om något helt annat idag.

This day means a lot to me…today we celebrate mother’s day❤️ Before I had children I thought this day was about spoiling the mother. That she didn’t have to lift a finger for the whole day, that she would receive presents and that the children would behave better than they usually do. Of course it’s fun to get presents, to be encouraged, eat something tasty ant to be spoiled but nowadays mother’s day means something completely different to me.

Tänk…tänk att just jag fick bli mamma. Jag träffade min livspartner som ville samma som mig, våra kroppar klickade och vi kunde faktiskt skapa liv tillsammans, min kropp har varit stark nog att bära barn och tänk…även förlossningarna har vi klarat oss igenom. Tillsammans har vi skapat det vackraste som finns…två barn och ett tredje som växer sig starkt i magen. Tacksamhet…det är det dagen handlar om för mig.❤️

Think…just think that I got to be a mum. I met my life partner and he wanted the same tings I wanted, our bodys matched and we could create life, my body has been strong enough to carry children and we have even managed giving birth. Together we have created the most beautiful thing there is…two children and one who is growing strong in my belly. Thankfulness…this is what the day is all about for me❤️

Vet ni att…jag känner mig så ödmjuk och välsignad…för jag vet…jag vet att detta inte är en självklarhet. Jag vill gratta alla mammor därute som gör ett fantastiskt jobb men jag vill också skicka en kram till dig som saknar en mamma, till mamman som saknar ett barn, till kvinnan som ville ha barn men inte fick chansen och till dig som känner sig försummad av sin mamma eller sitt barn…ni finn i mina tankar❤️

You know…I feel humble and blessed…because I know…I know that you can’t take this for granted. I want to congratulate every mother who do a fantastic job but I also want to send hugs to you who have lost a mother, to the mother who have lost a child, to the women who never got the chance becoming a mother and to you who have been neglected by your mother or child…you are in my thoughts❤️

Jag vill speciellt tacka barnens älskade mormor och farmor. Ni betyder mer än ni kan förstå. Det kommer en tid då jag och Emil inte kommer vara så populära och då…då behöver vi inte oroa oss för vi vet att de alltid har er att luta sig mot…ni kommer leda in dem på de tryggaste vägarna igen.

Och tillsist…till mina älskade barn. Ni och er pappa betyder allt för mig. Ni ger mig hopp och gör varje dag meningsfull. Kärleken till er går inte att beskriva…ni ger mitt liv en mening❤️

I want to send a special thank you to my childrens grandmothers. You mean more to them than you can understand. It will come a time when Emil and I will not be so popular and then…then we don’t have to worry because we know they can lean on you…you will lead them ont o the safest roads again.

And finally…to my beloved children. You and your daddy means everything to me. You give me hope and make every day meaningful. The love for you is indescribable…you give my life a purpose❤️

Mörka ringar, gråa hår, djupa rynkor…precis så känns det som jag ser ut just nu!

Jag är så fruktansvärt trött…vet varken ut eller in. Det började när jag slutade amma och sedan har det bara eskalerat. Självklart har jag pigga dagar också men just nu är de ganska så få. De senaste två veckorna har varit värst…Emil har precis börjat jobba 100%.

Imorgon är det måndag igen och jag har känt av ångesten. Tanken av att vara ensam med barnen känns överväldigande. Jag är verkligen inte den bästa versionen av mig själv just nu. Tålamodet är kort, jag orkar inte underhålla barnen, jag blir lätt ledsen…ja ni vet hur sömnen påverkar människan. Min plan för var dag är att klara mig till nästa måltid. Först siktar vi på frukost sedan mellanmål, lunch, mellanmål, middag och tillsist blickar vi mot kvällsmaten. Vi tycker alla om mat i denna familj och även om Melker låter som mest vid dessa tillställningar så brukar de vara njutelsefulla. Att få sitta tillsammans till bords kan vara bland de mest betydelsefulla stunderna under dagen. Tror verkligen på att samla hela familjen vid matbordet<3

Det kommer nog ta ett tag att komma ikapp med sömnen. Under lillemans tio månader har jag knappt fått en handfull nätter med sammanhängande sömn. Tillsammans med graviditeten har detta pågått i 16 månader. Jag älskar mina barn men de vet då hur man uppehåller sin mamma på ett mindre uppskattat sätt. I början av november kommer jag och mannen min trycka på pausknapparna för en helg. Då åker vi till Grebbestad för en avkopplande helg på hotell. I Grebbestad händer det inte så mycket under höst- och vinterhalvåret men just nu gör det oss ingenting. Vi kommer hålla oss på hotellet och sova, äta gott, bubbla i poolen, sova, bubbla i poolen…ja ni förstår vad jag menar. Just nu känns det så långt till november men jag försöker hålla lågan uppe…att längta efter något kan vara minst lika uppiggande som att faktiskt uppleva det.

Nu ska den här zombien till mamma gå och lägga sig. Hoppas på en bra natt som kommer leda till en bättre morgondag<3

Nu är det helg och jag får ha min älskling hemma igen<3

Under semester var jag ganska nervös och orolig inför att vardagen skulle komma igång igen. Inte så konstigt efter alla vakna nätter med lilleman som gjort mig smått ostabil om dagarna. Det är det värsta jag vet när jag är trött…då känner jag mig som en känslostorm redo att explodera när som helst. Att vara ensam hemma med den känslan i kroppen…det är hemskt.

Nu är i alla fall första veckan efter semestern avklarad och det har ändå gått ganska bra. Början av veckan var magisk. Jag hade mycket energi i kroppen och fick gjort massa. Jag hann fixa med huset samtidigt som jag lekte ovanligt mycket med barnen. Jag är inte precis en lektyp…det är något mannen brukar stå för. Under dagarna har jag känt mig utvilad och inte en enda pik från Storan har nått fram…ända tills idag. Idag har jag varit sååå trött. Lillebror har sovit dåligt de två senaste nätterna vilket gjort mig till den där känslostormen jag inte vill vara. Det har uppstått bråk flera gånger och de flesta gångerna har det handlat om städning. Har ni småttingar så rekommenderar jag verkligen att börja arbeta med den biten TIDIGT.

Man ska inte ta för givet att det är enkelt att vara hemma med barnen. Är det bara mina fördomar eller tänker folk “men ta dig samman nu…du går ju bara hemma medan din man jobbar”? Kanske det bara är mina fördomar men om det faktiskt finns någon som tänker så så ber jag dig att tänka om. Det är på många sätt underbart…men…det är slitsamt. Det går ALDRIG att koppla bort barnen…man är inne i leken dag som natt. Det värsta för mig är att jag inte får sova. Just nu vill jag bara hoppa framåt några månader. Kanske sover lillebror bättre då och jag får vara en bättre mamma<3. Det är faktiskt så…dagar som dessa känner jag mig som en dålig mamma. Mobilen åker upp för många gånger, storan sitter vid tv:n för länge, vi bråkar, jag skriker, storan skriker, tårarna rinner när barna lagt sig…ja ni förstår.

Nä vet ni vad…nu ska jag gå och sova. Kanske får jag må lite bättre imorgon<3

De tre senaste nätterna har jag, storan och lillebror sovit tillsammans…så otroligt mysigt. Storan har velat göra det länge men jag har skjutit fram det hela tiden på grund av lillebrors dåliga nattsömn…men…äntligen sover han hela nätter igenom. Nu ligger dessa två återigen inne i mitt och mannens sovrum…tänk att jag får dela säng med de bästa små guldklimparna.

Det är så vackert att se dem ligga där tillsammans och snusa. Sovande barn är alltid, av någon “okänd” anledningen, vackra men denna gång är det inte lugnet som är det vackra. Tänk två barn sovandes tillsammans som är syskon…syskonkärleken riktigt genomsyrar hela luften. Jag har länge velat se dem tillsammans på detta sätt men det är inte förens nu som min önskan gått i uppfyllelse. Jo faktiskt…det har varit en ganska så stor önskan. Kanske låter det lite löjligt men jag tycker bara att det är så vackert. Stor&liten, liten&stor, syster&bror, bror&syster…ovillkorlig kärlek!