För nio år sedan flyttade jag och min man upp till Piteå för att studera på musikhögskolan. I flytten fick jag med mig två små skott från det stora fläderträdet som prydde infarten till mitt barndomshem. Ingen trodde att de skotten skulle klara färden upp till norr men tji fick de. De slokade visserligen MYCKET redan halvvägs men de klarade sig tack vare min farmor som är expert på blommor. Min farmor la först skotten dem först i vattenbad så att de fick styvna till igen och sedan planterades de i kruka och fick en plastpåse över sig. Efter några månader tog jag bort plasten och efter de har de vuxit och vuxit.

Efter fem år i Piteå flyttade vi hem igen och fläderskotten som nu blivit mycket större fick återigen åka på tur. Denna gång visste jag dock att de skulle överleva och att jag kunde plantera dem direkt när vi kom hem…hem till svärföräldrarna som lät oss på hos dem under ett och ett halvt år. När vi väl satte ner dem i marken växte de mycket mer än än vad någon hade kunnat tro. Ett av träden växte så mycket så att vi blev tvungna att flytta det. Tyvärr bröts några rötter och stor del av trädet dog. Nu några år senare har det kommit nya fina skott i botten av stammen. När jag såg det kunde jag inte hålla mig. Alla gamla grenar sågades av, roten grävdes upp än en gång och sedan grävdes den ner igen på vår alldeles egna tomt. Kan ni tänka er? Jag har nu mitt barndomshems fläderträd i min alldeles egna trädgård. Ibland är minnen lite extra speciella och när man kan ta med dem på detta vis så känns det bara helt magiskt❤

Nine years ago, my husband and I moved up to Piteå to study at the music university. In the move, I brought with me two small shoots from the large elderflower tree that adorned the entrance to my childhood home. No one thought the shoots would pass the journey up to the north…but hey…they were all wrong. Well…they dropped pretty much already halfway to Piteå but they managed to stay alive all thanks to my grandma who is an expert on flowers. What she did was to put the shoots in the water until they were stiff again and after that she planted them in the soil and putted a transparent bag over. After A few months I removed the bag and after that they grew big. 

After five years in Piteå, we moved home again and the elderflower trees that had become much larger had to go on a tour again. This time, however, I knew that they would survive and that I could plant them directly when we got home…home to my grandparents who let us live with them for one and a half year. When we planted them in the garden they started to grow more than anyone could have ever imagined. One of the trees grew so much that we had to move it to a different spot. Unfortunately some roots were broken and big parts of the tree died. Now, a few years later, new fine shoots have grown on the bottom of the trunk. When I saw this, I couldn’t resist. All old branches were removed, the root was dug up once more just to be dug down again but this time in our plot. Can you imagine! I now have my childhood home’s elderflower tree in my very own garden. Sometimes memories are a little bit extra special and when you can hold on to them like this it just feels magical❤

Igår frågade min make med ironisk röst “Bor vi i en djungel älskling”? Jag svarade honom lika ironiskt “Är det vad du vill? Då fortsätter jag med glädje att spendera våra pengar på citrusträd, olivträd, mangoträd…och kanske ett höftskynke…då kommer du bli rena rama Tarzan älskling”!

Yesterday my husband asked me with ironic in his voice “Do we live in a jungle honey”? I replied to him as ironic “Is that what you want? Then I happily continue spend our money on citrus tress, olive trees, mango tress…and maybe a loincloth…then you will be the next Tarzan honey”!    

Det är så otroligt roligt att få sköta dessa godingar. Blommorna luktar gudomligt, de är ett vackert inslag på altanen, de ger frukt (vi har skördat flera frukter från vårt limeträd) och de är utmanande växter vilket jag uppskattar.

Och vet ni vad…nu har jag visst köpt på mig ytterligare två citrusträd🙈. Senast välkomnade vi ett satsumasträd och ett grapefruktträd till familjen. Som många vet så älskar jag satsumas och grapefrukt…grapefrukt är otroligt gott att äta till frukost. Nu hoppas vi att mina gröna fingrar håller sig gröna så att dessa träd klarar sig lika bra som limeträdet gjort. Jag tror jag fått mig ett nytt intresse❤️!

It’s incredibly fun to manage these goodies. The flowers smell divine, they are a beautiful feature on the patio, they give fruits (we have harvested several fruits from our lime tree) and they are challenge plants witch I appreciate.

And you know what…I have bought another two citrus tress🙈. Most recently, we welcomed a satsuma tree and a grapefruit tree to the family. As many of you know, I love satsumas and grapefruit…grapefruit is amazing to eat for breakfast. Now we hope that my green fingers will continue to be green so that these trees will survive just as well as the limetree has done. I think I’ve got myself another interest❤️!

Pussar och kramar från mig

XOXO from me

Vi försöker göra lite smått då och då. Vi har bott i huset i två månader men än är det långt kvar tills vi kan kalla det hemtrevligt. Det beror dels på att vi flyttat från 25 kvadratmeter till 145…nu finns det så otroligt många fler vrår att fylla. Att jag varit sådär otroligt gravidtrött och illamående har också spelat stor roll. Jag har knappt orkat ta hand om M så huset har hamnat långt ned på prioriteringslistan.

Nu efter att influensan och dess “bisjukdomar” lämnat kroppen så känner jag mig full av energi. Vad passar då bättre än att komma igång med att få iordning #VillaBotevik?

Idag pysslade vi på ute på farstubron. Vi började med att skrubba bort den lera och jord som blivit efter bygget och det hemska vintervädret. M var en stor tillgång…hon skrubbade sisådär i 1 minut innan hon gav upp, hihi!

Vad är en “påskfarstu” utan dessa skönheter. Jag vill gärna kalla dem påskliljor men det var ju inte riktigt namnet som stod på skylten i affären. Haha… ja de är ju i alla fall väldigt “påsksöta”…det är det viktigaste.

Efter omplanteringen gick vi ut i skogen för att hitta lite ris att hänga de fina påskäggen i. Någon var väldigt ivrig att få hänga upp dem så jag han knappt sätta den sista kvisten i mjölkkannan innan de små söta händerna var framme. Finns det något sötare än ivriga barnhänder…helt underbart. Nu sitter i alla fall äggen i riset och farstubron har blivit sådär påskfin.

Ett litet ryck här och där gör att värmen i huset sprider sig. Det känns så mycket mer hemtrevligt. Jo…jag är verkligen sugen på att piffa nu. Mest sugen är jag på att stöka på utomhus. Vädret är ju så underbart och ett litet träd, några små blommor och buskar gör STOR skillnad på vår gigantiska trädgård. Nästa mål är att införskaffa japansk prydnadskörsbär. Tänk när det trädet blir stort och blommar med sina rosa blommor intill huset…så vackert<3. Sedan har jag planerat in en fruktlund också. Har bara inte bestämt vilka fruktträd som ska sättas där. Haha…ja vi kommer ha att göra i många år.

Jag stormtrivs verkligen här i #VillaBotevik och ser fram emot att se vårt hem växa fram<3